All work and no play makes Makki a dull boy.

Nästa gång vi har fetingprov kommer jag vara riktigt nervis. Om jag klarar provet kommer jag komma vidare till den högsta nivån skolan har att erbjuda, om jag inte klarar provet kommer jag behöva gå om en klass. Hittils har jag mer eller mindre glidit in på ett bananskal (tack vare den japanskan jag fick i mig med modersmjölken), men jag har en känsla av att det kanske inte räcker nästa gång.

Därför sitter jag nu och memorerar varje litet tecken jag inte förstår i läroboken, och försöker med all min kraft gå igenom läxan långsamt för att ta vara på övningarna. Det är egentligen inte bara för att vara förberedd, utan också för att jag mår så sjukt bra av att åstadkomma saker.

Ett problem bara.

Det är skittråkigt.

Daglig rutin

Ok, ny dag nya planer! Kom ur säng ännu en gång tack vare den fantastiska idén att ställa väckarklockan i köket och stiga direkt in i duschen istället för att ligga kvar i sängen och snooza en timme. Idag är en såndär dag då jag har allt på schema, och det känns ganska bra att inte ha någon dötid.

Först ska jag knalla iväg till 7eleven och ta ut pengar, smyga till banken och betala hyran, sen hem och käka brunch. Efter brunchen är det boxning, efter boxningen jobb. Kvällen kommer gå åt att veckohandla, städa badrummet, och förbereda inför skolan. Så länge jag bara använder datorn till att lyssna på musik och kolla nyheterna snabbt så ska min plan vara idiotsäker.

Gjorde förresten två skitbra inköp i helgen: Spotify Unlimited och Skype Out. Spotify är fantastiskt som vanligt, men Skype öppnade verkligen en ny värld för mig. Tog en telefonare till min gamla värdfamilj i Kyushu igår och snackade i över en timme för nästan inga pengar alls! Allt var som vanligt hos dem och vi skämtade precis som 2006 när jag var där sist. Ringde också Dorami och Pappa för att bli lite uppdaterad om vad som händer, med andra ord en trevlig kväll på luren!

Nu har jag Ray Charles i Spotify och gillar läget. Snart snart ska jag till banken och börja min dag, men först ska jag bara kolla internet liiiiite. Bara för att jag är så duktig.

Bloggtorka (igen)

Efter en veckas härligt lov har jag ännu en gång lite svårt att somna på kvällen, så jag tar tillfället i akt och skriver ett nytt blogginlägg. Sjukt dåligt samvete eftersom jag senast skrev här den 22a september!!

Inte sådär överdrivet mycket har hänt sedan sist, men jag kan ge en sammanfattning av den senaste tiden.

Skolan

Veckan innan lovet hade vi ett fetingprov igen som jag oroade mig gruvligt över. Jag och Dorami hade hardcore pluggdag helgen innan, och tack gode gud i skyarna för jag tror jag klarade det. Jag hade bra på grammatiken, ganska bra på uppsatsen, ok på läsförståelsen. Jag fattar inte riktigt vad jag inte förstod på läsförståelsen, för mina svar verkade fortfarande logiska för mig när jag gick igenom dem. Alla svar liknade varandra som fasen så jag antar att sanningen låg i den små detaljerna.

En riktigt fet grej hände förra veckan! Jag var med i TV! Det kom ett TV-team till skolan och bad oss västerlänningar lukta på en viss japansk svamp och berätta vad vi tyckte om doften. Svampen heter Matsutake och den doftade som svamp alltid gör: skog. TV-killarna tyckte inte om mitt svar så jag fick bara en halv sekund i rampljuset. De som kom med avskydde doften så jag antar att de letade efter sådana reaktioner. En liten kul grej: svampen kan kosta upp emot 1000 sek per huvud!

Matsutake

Jobbet

Mycket kunder, två som stod ut i mängden. En skitschyst colombian och en märklig israel.

Colombianen var en ren dröm att hjälpa, han var otroligt tacksam hela tiden och visste exakt vad han ville ha. Tillslut hittade vi en cool loftlägenhet nära stationen. Blev riktigt avundsjuk, lägenheten har två skitstora balkonger och eftersom lägenheten har loft har den också sjuuuukt högt till tak.

Israelen är himla kul att prata med, ett problem dock: han är IT-tekniker. Inget fel på IT-killar, men vissa har en tendens att vara lite besserwisser ibland, och han är en av dem. Det var spännande dock hur han hanterade våra datorer på jobbet: så fort han skulle starta ett program så drog han igång "Kör:" med ett kortkommando och skrev in mjukvarunamnet istället för att använda startmenyn. Nu när jag tänker efter så använde han knappt musen, han hade fasen kortkommandon för nästan allt!

Längtar som fasen till nästa löning, då ska jag få all provision för förra månaden och denna! Det kommer bli cashar som fasen och Dorami kan vänta en fin middag :)

Kanske inte sushi dock, men det kommer bli minst lika aptitligt som bilden!

Boxningen

Sliter på som vanligt, insåg för ett par veckor sedan att mina knytnävar inte följer med resten av kroppen riktigt. Nu när jag slår hårdare och tränar mer intensivt så måste jag smörja späck över knogarna för att inte de ska få skavsår under bandagen. Inte jättefräscht men det känns kul att jag kommer någonstans! Ligger nu stabilt runt 66kg, men min lite smygfeta mage hänger fortfarande med. Suck.

Btw, dendär droppformade lilla boxningssäcken är skitsvår att använda. Alltså verkligen skitsvår. Rocky får det att se alldeles för enkelt ut.

Hemmafronten

Förra veckan hade vi födelsedagsfest hos mig! Dorami var födelsedagsbarn, och alla gästerna hade japanska som gemensamt språk. Till festen kom koreaner, kineser, svenskar och japaner. Det var kul att vi inte klumpade ihop oss i nationaliteter utan lade etniciteterna åt sidan. Vi var runt 10 pers i min lilla lägenhet på typ 15kvm. Kan tänkas att det var trångt, vilket det också var, men det var inte på något sätt ett problem. Vi drack och åt sittandes på golvet, och rökare gick ut och rökte i samlad trupp för att inte det skulle bli spring hit och dit hela tiden.

Stulen bild från min koreanska vän. Tog tyvärr inga egna bilder :(

Var ute med två arbetskompisar förra veckan! En natt svirvlade jag och den andra 22åriga killen från jobbet runt på fyllan, och en eftermiddag var jag och en tjej från ett dotterbolag på café. Det var kul att se dem båda i sina naturliga miljöer, full 22åring och karriärcentrerad 29åring. Ack, om jag bara kunde utöka min vänskapskrets utanför skola och jobb så hade jag mått som en prins!

Daten

Jag och Dorami hade en härlig bergsklättningsdate! Berget heter Takaosan och ligger på runt 50min avstånd från centrala Tokyo. Jag kom i vanliga kläder förberedd på en lugn skogspromenad, och den mer erfarna Dorami kom i träningskläder förberedd på bergsklättring. Tidigare när vi varit uppe bland berg med hennes värdfamilj har det varit mer som skogspromenader, men denna gången var det oväntat brant! Det var inte så att man var platt på mage och klättrade uppåt, men ändå! När vi anlände på toppen var vi båda trötta, men bara en av oss hade kläder som vädrade bort svetten effektivt. Nästa gång, då jäklar ska jag vara beredd för fight!

Nutid

Imorgon är det sista dagen innan skolan börjar igen, och jag blev lite överrumplad av att slutet kom så plötsligt! Jag hade räknat med några dagars lov till, men tack vare min framförhållning detta lovet var jag redan klar med läxan igår, yay! Lite obehagligt dock att jag kunde ha missat skolstarten, ett tecken på att jag inte har tittat ordentligt i min kalender den gångna veckan. Så fort jag har full koll på datum och deadlines med hjälp av daglig kalenderföring blir jag nöjd och slöar till. När jag slöar till med kalendern börjar jag bli förvånad över hur fort tiden går och startar på ny kula. Nu har jag lärt mig framförhållning med lovläxor, nästa anhalt ovillkorlig daglig kalenderskrivning.

...och anhalten efter det är att börja skriva små blogginlägg varje dag istället för moffatinlägg var tredje vecka.